Nyhet
Björksav Citron
Björksav med citronjuice Skördad 2023.
Vi är otroligt stolta att få presentera en urgammal nyhet i helt ny skrud. Hammars Björksav är något så enkelt som ren ekologisk björksav, varsamt smaksatt med ekologisk juice och lite, lite ekologiskt socker. Mindre än hälften så mycket kalorier som i vanlig läskedryck. Två smaker - Citron och Tranbär.
Men vad är då Björksav? Och hur blir den till? Vad är den bra för? Läs mer i vår utföliga guide här nedan!
Björksav med citronjuice Skördad 2023.
Nu släpper vi Hammars Björksav - en helt naturlig dryck som skördas några få veckor varje vår, strax innan björkarna knoppar. Ett litet hål borras i trädstammen ur vilket saven sedan sakta kan droppa ned i en flaska. Till den tappade saven tillsätter vi ekologisk juice, en gnutta hemkokt sockerlag, för smakens skull, och kolsyra. 95 procent av innehållet är ren Björksav, och drycken är helt fri från konserveringsmedel.
Saven fylls sedan på våra fina burkar som sedan pastöriseras så att hållbarheten förlängs.
I arktiska och tempererade växtzoner är lövfällande träd utan blad under största delen av året, men när ljus och värme återkommer vaknar naturen till liv.” Saven stiger” och lövskogen grönskar. Sav, transportören av livsviktiga näringsämnen, är till för trädens tillväxt och överlevnad. Den har nämnts som ”trädens blod” och ibland till och med som deras själsform.
Sav från främst två trädarter björk och lönn men ibland även lind, har till och från utnyttjas som råvara av människor som befolkar de områden där träden finns. Där björken växer ymnigt - i Skandinavien, Ryssland, Baltikum, Centraleuropa, Balkan – har man tagit vara på björkens (Betula pendula, B. pubescens) sav och i främst Canada har man skördat lönnens sav för beredning av lönnsirap. Båda utgör två trädarter som producerar rikliga mängder med sav.
I länder öster om Östersjön har björksav under decennier ansetts som en av de mer lönsamma icke trävarurelaterade skogsprodukterna. Kring millennieskiftet började den svenska branschorganisationen Lövträinstitutet utreda möjligheterna till storskalig tappning av björksav och EU-stödda vin–projekt, baserade på björksav har prövats. Idag finns det nio produkter med anknytning till björk registrerade hos Systembolaget, varav ett björksavsvin och två öl, medan övriga utgörs av starkspritsprodukter.
I Sveriges närområde är industriell utvinning för försäljning av björksav främst lokaliserad till björkrika områden öster om Östersjön – Finland, Baltikum, Ukraina och Polen.
Skördetiden för björksav är relativt kort, två till fyra veckor. När nävern släpper om våren, innan löven har slagit ut och saven är som mest näringsrik, böjar man tappa träden på sav. När man börjar skiljer sig sålunda lite åt, beroende på hur långt norr ut träden befinner växer. Uttag av sav från en välskött något större björk kan ge i storleksordningen 35–50 L under en 14-dagarsperiod.
Sav som idag insamlas från träd i en certifierad björkskog är en ekologisk produkt.
Färsk tappad björksav innehåller generellt naturligt förekommande ämnen ur ett flertal klasser; Aminosyror, mineraler, polyfenoler, sockeralkoholer, sockerarter och syror. Ämnessammansättningen varierar beroende på växtplats och över tid, men högsta halterna av de livgivande näringsämnena är naturligtvis under tappningstiden – de vårveckor då saven stiger.
Analys av aktuell djupfryst björksav insamlad i Estland visar på ett inte oväsentligt innehåll av för vårt välbefinnande väsentliga mineraler.
Redan år 1555 noterar Olaus Magnus att man i Skandinavien tappar sav från björk och använder den som en färsk dryck. Nyttigheter från björk noteras i såväl medeltidens som i renässansens medicinska texter. Den tyske läkaren Hieronomys Bock beskriver den medicinska nyttan av saven 1551 i sin Kreuterbuch och björken som medicinalväxt dyker upp i senare tiders officiella medicinska receptböcker – Pharmacopea Danica 1772 och i Pharmacopea Suecica från 1775 fram till 1869. En indikation för björkextrakt var som ingrediens i giktmedicin. Även i senare tiders huskurer kom preparaten att användas mot reumatism och gikt. Genom historien prövar man det som naturen frambringar mot de sjukdomar man saknar ordentlig bot för. Vid mitten av 1700-talet studerade Linnélärjungen Peter Kalm nyttan av björken (inklusive dess sav), som 1759 redovisades i en avhandling vid Åbo akademi-Oeconomisk Beskrifning öfwer Björkens Egenskaper och Nytta i den Allmänna Hushållningen.
I Sverige var tappning av björksav rätt vanlig under 1700- och 1800-talet. På 1800-talet lanserades björksav som ett undermedel för hud och hår, samt mycket annat och populariteten höll i sig till 1900-talets mitt. Att saven skulle ha några undergörande effekter vid allvarligare sjukdom måste betraktas som tveksamt. Däremot kan den ha ett visst värde som näringssupplement, d v s som hälsodryck.
Förutom dess användning som hälsodryck, har björksav använts som ingrediens vid beredning av maträtter och som bas för olika viner. Man tog björksav som en vår-kur i form av dricka eller blandad i mat, man "drack märg i benen". Genom århundraden har poeter och författare förhärligat saven:
Björksav är mitt liv och alkohol min hälsa.
(Carl Michael Bellman 17??)
Jag åt bark med de mina om våren, och till drick jag tappade sav,
jag timrade giller i snåren och var nöjd med vad Herren gav.
(Dan Andersson: En gamling, 1915)
Björksav, har ur ett svenskt perspektiv periodvis varit att betrakta som en kulturhistorisk kuriositet, men under senare decennier har intresset ökat. Den är idag en ”återupptäckt nischprodukt” som hittar sin plats, som råvara för framställning av vin och inte minst som en av komponenterna i den rådande hälsotrenden.